Hur kommer det sig att priserna på bostadsrätter i Stockholm går mot ”all time high” samtidigt som SCB larmar om dalande siffror för bostadsbyggandet? Byggandet går enligt purfärska siffror ner i såväl Stockholm som i landet som helhet. Jämfört med förra året så har bostadsbyggandet gått ner med ca 30% och samtidigt är marknaden på bostadsrätter hetare än någonsin. Jag träffade igår en mäklare som jag känner, han berättade att tre försäljningar av lägenheter på Östermalm föregående vecka sålts för över 100 000 kr per kvadratmeter. Den kombinationen borde inte gå ihop, fler bostäder borde byggas om lönsamheten är god. Men om man väger in att bostadsmarknaden reglerats sönder, så förstår man snart varför priserna skenar på bostadsrätter.

Vi har i Stockholm en sjuk bostadsmarknad, detta beror framför allt på att man genom en destruktiv bostadspolitik förstört marknaden för hyresrätter. Det är idag en marknad där det inte går att få tag på det som efterfrågas. En marknad som lett till bostadsbrist, bostadsköer,  inlåsningar, omfattande segregering, korruption och mygel.

Jag tror att hyresrätten är en viktig del på en väl fungerande bostadsmarknad. Där innebär hyresrätten ett flexibelt boende för dem som inte har möjlighet, eller vill äga sitt boende. Hyresrätten är också viktig för Stockholms konkurrenskraft. Med en flexibel arbetsmarknad där människor ofta flyttar beroende på arbete, är det hämmande för en tillväxtort om det saknas ett snabbt och tillgängligt boende.

Men varför ska ett byggföretag bygga hyreslägenheter om de tjänar mångdubbelt på bostadsrättslägenheter? Varför är marknaden på bostadsrättslägenheter på väg att bli överhettad? Varför är det ingen omsättning på attraktiva hyreslägenheter?

Svaret är för mig ganska uppenbart och det stavas hyressättningssystemet. Det är hög tid att göra något åt problemet om vi ska lösa den bostadsbrist som råder. Enligt en undersökning som Svenska dagbladet gjorde i somras så saknar nu över hälften av länets invånare mellan 20 och 27 år en egen bostad, och behovet bara växer. De stora 90-tals kullarna rullar in på bostadsmarknaden och det är många som i framtiden ofrivilligt kommer tvingas bo kvar hemma hos mamma och pappa.

Hyressättningen måste ändras. Som på vilken annan marknad som helst så måste priset påverkas av efterfrågan och människors uppfattningar.

 

Även om jag har hållit en liten tumme för Lena Ek  så kan jag inte annat än säga att utnämningen av Cecilia Malmström som EU-kommissionär är ett strålande val. Mina erfarenheter av Cecilia är, förutom att hon är en mycket trevlig person, att hon är oerhört kompetent och en tydligt liberal. Under arbetet med bildandet av alliansens första utrikes- och säkerhetspolitiska plattform hade jag förmånen att arbeta med Cecilia . Jag känner henne som en tydlig liberal som brinner för europa, mänskliga rättigheter och demokrati. Dessutom har hon en bra grund med goda språkkunskaper och en doktorsgrad i statsvetenskap. Grattis Cecilia!

 

Årets budgetdebatt om Stadsbyggnad var underhållande och visade på tydliga skillnader mellan de som vill utveckla Stockholm och de som tycker att Stockholm är färdigbyggt. Själv höll jag följande inledningsanförande för Centerpartiet.  Rulla bandet till ca 8:27 in i detta klipp http://79.136.112.58/ability/show/xaimkwdjn/kf20091113/speed.asp

Ordförande, fullmäktige,
Under min studietid var jag utbytesstudent i den amerikanska södern. I Baton Rouge, Louisiana närmare bestämt. Där träffade jag en kvinna som hade döpt sina barn efter det bästa hon visste, det var efterrätten Jello med citron och apelsinsmak. Hennes barn fick sålunda heta Orangelo och Lemangelo. Det var inga problem, inga myndigheter sa att det här går inte.

-Det är ju jag som ska heta Slisk, inte dem! Så uttryckte sig värmlänningen Mats Lindqvist i förrgår när skatteverket avslagit hans namnbytesansökan från Mats till Slisk. Verket gjorde bedömningen att hans önskade namn kunde väcka både anstöt och obehag. Det gick inte helt enkelt.

I Louisiana och New Orleans kan Orangelo och Lemangelo strosa runt i det lummiga Garden district eller i de franska kvarteren. Men de kan också åka upp i riktiga skyskrapor inordnade i den, med amerikanska mått mätt, urgamla och kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen.

Slisk, eller Mats, som han ju heter får vid sina besök i Stockholm besöka ett genuint och kulturhistoriskt intakt Stockholm. Ett Stockholm som bevarats av myndigheter och instanser som skyddar Stockholmarnas stad från dem själva. Från nya byggnader som förmodligen skulle kunna väcka både anstöt och obehag.

USA brukar beskrivas som möjligheternas land. I Stockholm har de demokratiskt valda politikerna inte ens möjlighet att planera den stad de är satta att styra. Balkonger mot gatan, kallbadhus, höga hus eller överhuvudtaget något som påverkar stadens siluett är tabu. Ett bygglov kan när som helst överklagas, ett bygge inhiberas och de estetiska riksintressena tycks bara bli fler och fler…

Därför är det dags att göra upp med den detaljreglering som lägger sordin på Stockholms utveckling. Stockholm står inför ett vägskäl: Ska vi vara ett museum dit turister kommer för att se hur man levde förr, eller en levande storstad? Om Stockholm ska vara framtidens ”capital of Scandinavia” så måste en rejäl attitydförändring till. Att luta sig tillbaka och låta mossan växa på de kulturklassade byggnaderna är inget framgångsrecept för en stad som vill konkurrera internationellt.

I Centerpartiet vill vi att Stockholm ska bli den gröna metropolen! Det innebär att vi måste lyfta blicken för att inte förbli ett Europas Gävle.

I och med detta så yrkar jag bifall till Centerpartiets budgetförslag.

För en tid sedan så var stadsbyggnadskontoret tvunget att utfärda ett användningsförbud för två  hyresfastigheter i Rågsved.  Brandsäkerheten var enligt expertisen undermålig och byggherren Lelånghus har trots sjusiffriga vitesbelopp inte gjort det som krävs för att hindra husen från att vara dödsfällor. Ett användningsförbud riktat mot fastighetsägaren innebär naturligtvis stora konsekvenser, särskilt för alla de människor som bor i husen. Och att hitta alternativa bostäder snabbt i dagens Stockholm är för de allra flesta en omöjlighet. Därför har många hyresgäster tvingats bo kvar i en livsfarlig fastighet som fastighetsägaren dessutom är förbjuden att nyttja för bostäder.

Det är därför oerhört glädjande att Fastighetsägarna Stockholm och deras medlemmar idag visar på handlingskraft och socialt ansvarstagande. De har ansträngt sig för att hitta  alternativa boenden för de drabbade. Det är ett berömvärt initiativ och jag hoppas verkligen att de kan erbjuda alternativa lägenheter till alla som drabbats. Informationsmöte angående detta ska hållas på plats i Rågsved ikväll.

burning_house_758x600

60 öre i skattehöjning har vänsteroppositionen enats om i Stockholms stadshus. Det ger ca en miljard mer i politikernas händer och en miljard mindre för stockholmarna att bestämma själva om.  Det är också ganska symptomatiskt att vänstergänget är överens om en skattehöjning och inte så mycket annat. Egentligen skulle de nog vilja höja skatten mycket mer, men gör bedömningen att en glaspantflaska per hundring är det stockholmarna kan svälja. Det var ju trots allt den nivå de låg på när de förlorade valet. Så slutsatsen verkar glasklar, om vi enas om den skattesats vi hade när vi förlorade valet så går det nog bra.

För så mycket mer än skattesatsen tycks de inte vara eniga om. Tre olika budgetförslag visar på tre skilda inriktningar. Miljöpartiet gillar friskolor, stadssossarna gör det inte. Miljöpartiet gillar inte bilar eller motorvägar, men det gör deras väljare och sossarna. Vänsterpartiet gillar barn. Kanske gör vänstern ett kanonval…

sockerdricka

Läser i DN att årets vackraste, nya ljusskylt korats. Ett ganska fånigt pris kan tyckas, men av någon anledning finns det. Och det klart, morötter till de som vill göra fina skyltar kanske balanserar upp den pisksvärm som Stockholms skyltprogram utgör. I skyltprogrammet detaljreglerar staden hur skyltar får se ut på olika platser i staden.  En reglering som ofta bidrar till konserverandet av den befintliga stadsbilden. Om man som jag välkomnar ett Times square eller Piccadilly circus i Stockholm så har man en fiende i detta skyltprogram. Jag kan hålla med om att vi ska vara försiktiga med skyltutformningen i exempelvis Gamla stan, men på många andra platser skulle mer neon bidra till såväl trygghet som en mer urban stadsbild.

Piccadilly Circus

I dagens SvD presenteras en märkligt dyster och skrämmande syn på det som jag anser är ett fantastiskt projekt för Stockholms framtid. Där jag ser en unik möjlighet att läka ett av stadens största sår ser tidningen och dess arkitekturkritiker istället en Stockholmsilhuett i fara. Där jag ser möjligheten att skapa en ny stadsmässig miljö som både tillgodoser efterfrågan på bostäder och lokaler i innerstaden väljer tidningen att publicera missvisande volymskisser. Volymskisser som med tillhörande text får planerna att framstå som en skenande exploatering pådriven enbart av ekonomiska vinstintressen. Naturligtvis måste kalkylen gå ihop för dem som ska investera i projektet och då krävs också en hög bebyggelse för att täcka de höga kostnader som uppstår i och med överdäckningen. Men oaktat detta så menar jag att en högre bebyggelse också är önskvärd i det nya området!

Genom en hög exploateringsgrad kan området ge Stockholm en ny dynamisk stadsdel och samtidigt möjliggöra anläggandet av en helt ny centralt belägen park, en park med joggingstråk, picnic- ytor och träd. Den höga bebyggelsens inramning i kontrast med parken och vattnet skulle kunna skapa en Central Parkinspirerad stadsmiljö, en ny oas mitt i City.

Det nya området är en utmärkt plats för förnyelse av stadens arkitektur och silhuett. Med start från platsen för Stockholm Waterfront och norrut över dagens spår- och vägområde till Karlberg finns nu chansen att på mestadels jungfrulig mark skapa ett stråk med vacker, spektakulär, storstadsmässig arkitektur. Skyskrapor, med extraordinär utformning, är för mig en möjlig del av denna bebyggelse. Tiden då inget hus får konkurrera höjdmässigt med stadshuset måste tillhöra historien.

 

central_park_jan_25

Miljöpartiet har som bekant nått historiska höjder i väljaropinionen i Stockholm. Jag är själv något förvånad över att så många stockholmare väljer att stödja ett parti som företräds av utvecklingsfientliga personer som oftast värnar kulturmiljön och estetiken framför människan. 

Att många Stockholmare bryr sig om miljön är sannolikt den enda tydliga orsaken till att rekordsiffror uppnåtts för partiet. För så långt stämmer det, Miljöpartiet prioriterar miljöfrågan och sätter den alltid i första rummet. Men när det gäller frågor som rör individen, tillväxt och frihet tror jag att Yvonne Ruwaida och co dansar rejält i otakt med sina väljare. Vill miljöpartiets alla väljare verkligen förändra sina liv radikalt, sälja bilen och sluta dricka vatten på flaska? Nej, troligtvis inte. Nu börjar detta förhållande också att uppdagas, inte minst, genom den opinionsmätning som gjorts ang. miljöpartiet och deras väljares stöd för Förbifart Stockholm. Per Ankersjö och Gustav Andersson förklarar sambandet vidare här.

 

genombla%CC%8Ast

I fredags presenterade regeringens spårbilsutredare, Kjell Dahlström, de fyra områden som enligt honom är mest lämpade att utgöra pionjäranläggningar för spårbilar i Sverige. I Stockholmscentern är vi särskilt glada att han rekommenderar det förslag som vi presenterade för en tid sedan; att sammanlänka Universitetsområdet i Stockholm med spårbilar. Univeritetsområdet är idag ett område präglat av barriärer och dåliga kommunikationer. Spårbilar skulle förenkla livet för många studenter och anställda och dessutom bidra till en mer sammanhållen campuskänsla.

En intressant aspekt i faktumet att Dahlström förordar detta förslag är att hans ”eget” parti, Miljöpartiet (fd. partisekreterare och riksdagsledamot), motarbetar utvecklandet av spårbilar. Deras talesperson i trafikfrågor och ledamot i riksdagens trafikutskott, Karin Svensson Smith, betvivlar tydligen tekniken och motarbetar den aktivt genom att driva debatt i frågan. Dessutom har sannolikt de kulturhistoriskt fundamentalistiska Stockholmsföreträdarna i partiet en del att säga om spårbilarnas inverkan på kulturmiljön. Men som sagt, i Stockholmscentern är vi glada över valet av placering och ska fortsätta att arbeta för att det också ska kunna bli verklighet.

3060

 

Bifogar en länk där jag och Per Ankersjö testar tekniken:

Idag har jag gjort som bland annat Maud Olofsson och Andreas Carlgren. Vi har skrivit på 2grader-uppropet för att öka trycket inför klimatmötet i Köpenhamn. Det gjorde vi på Stureplan denna kalla septembermorgon. Passade även på att dela ut lite äpplen till förbipasserande stockholmare.

lukaskampanj

Nästa sida »