januari 2010


Jag läser i DN att Birgitta Olsson skulle tacka ja om hon blir tillfrågad att träda in på den vakanta EU-ministerposten. Att uttalandet får plats i DN är väl mer anmärkningsvärt än svaret som hon avger.

Att hävda att posten ska tillfalla Olsson eller någon av hennes folkpartistiska kollegor är dock långt ifrån någon självklarhet. Per Ankersjö beskriver här varför posten lika väl kan tillfalla en centerpartist. I sådant fall borde Lena Ek vara partiets självklara val. Lena är en starkt lysande stjärna i Europaparlamentet och ett naturligt ministerämne.

Varför beslutet om den nya ministern dröjt så länge vet jag inte, men kanske håller Lena på att packa väskorna…

Annonser

I dagens SvD har jag och Per Ankersjö en replik på Lars Marcus inlägg om närhet kontra täthet i stadsplaneringen. Marcus inlägg är ett av de mer sansade i den debattflod som vår artikel härom veckan satte igång. De flesta kommentatorer är fruktansvärt onyanserade och målar upp en bild där vi antingen har kvar den perfekta, vackra, staden Stockholm intakt eller river stora delar och ersätter de vackra husen med en bebyggelse som liknar Gotham City.

Dessutom så beskrivs politiker som vill se höga hus och en tätare stad ofta som människor med stora hävdelsebehov och drabbade av hybris. Beskrivningen innehåller oftast passusar som att sådana personer vill bygga monument över sig själva likt egyptens faraoner eller andra diktatorer. I fokussidorna i gårdagens DN beskrivs också två ”goda” exempel för skyskraporna som hävdelse packeterad i arkitektur.  Där beskrivs den idag invigda extremskyskrapan Burj of Dubai på 818 meter och det som väntas bli Europas högsta skyskrapa;  Gazproms planerade huvudkontor i St. Petersburg. Dessa kompletteras med en ”faktaruta” som beskriver andra statusbyggen som Kinesiska muren, Cheopspyramiden och Colosseum. Jag är övertygad om att dessa två nya skyskrapor är och kommer att bli fantastiska byggnadsverk . Jag är också övertygad om att planeringen inte präglats av några vidare demokratiska processer och att det kostar fasligt mycket pengar att bygga dessa skyskrapor.  Slutligen är jag också övertygad om att de allra flesta vet att det inte är den här typen av skyskrapor som vi talar om i Stockholmsdebatten.